Undersökningar
”Learn from yesterday, love for todau and look for tomorrow”
Charles M Schultz
r
Att ta beslut på empirisk data ger en säkrare och stabilare process att nå fram till uppsatta mål.
Med rätt frågor, till rätt målgrupp, med rätt analys kan rätt beslutsunderlag göra skillnanden att nå sina mål och till och med överträffa dem. Men motsatsen, att fråga internt eller för snäv/fel målgrupp kan medföra att marknads-, sälj- och/eller marknadsmål missas och till och med misslyckas grovt.
Det är klart det är frestande att fråga den egna gruppen, att fråga släkt och familj för att spara pengar. Men oftast är det för homogen målgrupp och inte alls den som är tänkt att vara den som skall agera på budskapet. Skall maximal ROI av projektet uppnås - vare sig det är marknadsföring, produktutveckling eller personalfrågor etc - så bör en empirisk undersökning göras - på rätt sätt av en oberoende aktör.
En undersökning är inte bättre än dess frågor och dess uravl (målgruppen för frågorna). Se till att målgruppen är så varierande och bred som möjligt i förhållande till dina mål och den målgrupp du tänker på för ditt projekt.
Vilken insamlingsmetod skall man välja?
Det finns i grunden två stycken undersökningsmetoder, den ena är kvallitativ (statistisk) och den andra är kvanitativ (djupgående, förklarande)
Kvantitativ
Den mer statistiska metoden lämpar sig utmärkt när det gäller en mer matematisk analys; Hur många? Vilka? Vad? etc. Här är det antalet som styr mycket och statistisk signafikant (hur stor aviikleser eller exakt svaren är kan mätas och prognostiseras).
Kvallitativ
Den kvantitativa metoden har betydligt färre intervjupersoner än en kvalitativ men den är å andra siden mer djupgående och mer penetrerande. Här ställs frågor utifrån: Varför? Hur? Vad påverkar? Hur känns det etc.
Hybrid
I vissa fall kan en kombination av både kvalitativ och kvantitativ vara av stort värde. Där resultatet av kombinationen både kan svara på ”hur många” och ”Varför” .
Olika typer av undersökningar/analyser
Beroende på behov finns det olika undersökningar som kan väljas för att få rätt beslutsunderlag. Det kan vara på strategisk eller taktisk nivå, internt eller externt.
Kännedomsmätning
Hur känt är mitt varumärke? Vilka känner till vad? Med en känedomsmätning skapas insikt i hur marknaden ser på det egna företaget och dess produkter/tjänster. Med fördel bör dessa göras med jämna mellanrum för att kunna jämföra och se vad olika action i marknadsföringen medför.
Konkurentstudie/Positionering
Hur står sig det egna varumärket jämfört med konkurrenter? Vilken laddning har mitt och mina konkurernters varumärke? Hur står sig de mot varandra och hur upplevs dem? Vilken position är ledig på marknaden (möjlight) och vilka är närmast den (hot)
Personalmätning
Hur mår personlen? Vad är det som det pratas om i fikarummet och är det missnöje eller nöjdhet som ligger under ytan på den annars trevliga stämningen på arbetsplatsen? Hur är det med mobbing och den psykiska ohälsan? Hur upplevs ledarskapet och hur behandlar medarbetarna varandra (ex under stress)?
Drivkraftsanalys
Vad driver lojalitet, nöjdhet eller missnöje? En drivkraftsundersökning/analys mäter sammanhängande faktorer för att se vad som påverkar mer än andra. Analysen ger en prioriteringsordning och hanteringsordning att agera på.
Fem steg för en framgångsrik undersökning
Med Bjärneroth med i styrtelsen så stärker ni det strategiska arbetet med kompetenser från nedan områden
Genom att börja med behovet; problemet, är det lättare att göra en bra och riktigt undersökning och få ett material som kan omsättas och användas.
Fokusera på vad det är ni saknar och vad ni behöver; Är det hur kända ni eller era konkurrenter är? Är det hur nöjda era kunder är? Varför de är nöjda? Vad är det som driver till köp och lojalitet etc?
Var noga med att målgruppen är så mångfaciterad som möjligt och inte för homogen – den behvöer vara varierad i olika bärande variabler. Dessa kan vara ålder, kön, geografi, erfarenhet och/eller kunskap.
Med problemformulering som bas och med inspel från den aktuella målgruppen konstrueras ett frågeformulär (kvantitativt) eller en intervjuguide (kvalitativt).
Ibland är det frestande att få med så mycklet som möjligt – men hellre för kort än för lång. Var noga med att följa problem-formuleringen.
Genom telefon, e-mail, SoMe, videokonference eller öga-mot-öga genomförs intervjuerna. Beroende på mängd, metod och avstånd/geografi används den bäst läpnde underleverantören för given uppgift.
Var metod har sin fördelar och nackdelar – men med rätt vägledning och hantering kan rätt underlag produceras för analysen.
Med datan processad skapas en överskådlig, tydlig och lättläst rapport med tydliga analyser och sammanfattning för beslut.
En bra rapport är en reducerad samling data och fakta som är analyserad och presenterad så den kan tas beslut på och omsättas för att stötta i arbetet mot att nå givna mål
